Dagens EKIMlektion 7 juli

LEKTION 188

Guds frid lyser i mig nu.

1. Varför vänta på Himlen?

De som söker ljuset håller endast för ögonen.

Ljuset är i dem nu.

Upplysning är endast ett igenkännande, inte någon förändring alls.

Ljuset är inte av världen, men du som bär ljuset i dig är också en främling här. Ljuset kom med dig från ditt fädernehem,

och stannade kvar hos dig eftersom det är ditt eget.

Det är det enda du bär med dig från Honom Som är din Källa.

Det lyser i dig eftersom det lyser upp ditt hem,

och leder dig tillbaka dit varifrån det kom och där du hör hemma.

2. Detta ljus kan inte gå förlorat. Varför vänta med att finna det i framtiden, eller tro att det redan gått förlorat eller aldrig har funnits? Det går så lätt att se, att argument som bevisar att det inte finns blir absurda. Vem kan förneka närvaron av någonting han ser i sig själv? Det är inte svårt att se inåt, för där börjar allt sant seende. Det finns inte något seende, vare sig det kommer från drömmar eller från en sannare Källa, som inte enbart är en skugga av det som ses genom ett inre sant seende. Där börjar varseblivningen, och där slutar den. Den har ingen annan källa än denna.

3. Guds frid lyser i dig nu, och utsträcker sig från ditt hjärta runt hela världen. Den stannar till för att smeka varje levande väsen, och lämnar kvar en välsignelse som stannar i all evighet.

Det som den ger måste vara evigt.

Den tar bort alla tankar på det flyktiga och värdelösa.

Den för med sig förnyelse till alla trötta hjärtan,

och lyser upp allt sant seende när den går förbi.

Alla dess gåvor ges åt alla, och alla förenar sig för att tacka dig som ger,

och dig som har tagit emot.

4. Ljuset i ditt sinne påminner världen om det som den har glömt,

och världen återupplivar minnet också i dig.

Från dig utstrålar frälsningen gåvor i övermått, som ges och ges tillbaka.

Gud Själv tackar dig, givaren av gåvan.

Och i Hans välsignelse lyser ljuset i dig ännu klarare,

och utökar de gåvor du har att erbjuda världen.

5. Guds frid kan aldrig hållas tillbaka.

Den som känner igen den i sig själv måste ge den.

Och medlen för att ge den ligger i hans förståelse.

Han förlåter därför att han kände igen sanningen i sig.

Guds frid lyser i dig nu, och i alla levande väsen. I tystnaden

erkänns den universellt.

För det som ditt inre sanna seende ser på är din varseblivning av universum.

6. Sitt stilla och slut ögonen.

Ljuset i dig är tillräckligt.

Endast det har makten att ge dig seendets gåva.

Stäng ute den yttre världen, och låt dina tankar flyga till friden inom dig.

De känner vägen.

För ärliga tankar, obesmittade av drömmen om världsliga ting utanför dig själv, blir Guds Egna heliga budbärare.

7. Dessa tankar tänker du med Honom.

De känner igen sitt hem.

Och de visar med visshet på sin Källa,

Där Gud Fadern och Sonen är ett.

Guds frid lyser över dem, men de måste också stanna kvar hos dig, för de föddes i ditt sinne, liksom ditt föddes i Guds.

De leder dig tillbaka till friden varifrån de kom,

endast för att påminna dig om hur du måste återvända.

De hörsammar din Faders Röst när du vägrar att lyssna.

Och de uppmanar dig vänligt att acceptera Hans Ord för vad du är,

i stället för fantasier och skuggor.

De påminner dig om att du är medskapare av allt som lever.

För på samma sätt som Guds frid lyser i dig, måste den lysa över dem.

9. Vi övar i dag att komma närmare ljuset i oss.

Vi tar våra planlösa tankar, och för dem varsamt tillbaka

dit där de sammanfaller med alla de tankar vi delar med Gud.

Vi skall inte låta dem komma på avvägar.

Vi låter ljuset i vårt sinne visa dem vägen hem.

Vi har svikit dem, genom att säga till dem att de skulle lämna oss.

Men nu kallar vi dem tillbaka, och tvättar dem rena från

egendomliga begär och förvirrade önskningar.

Vi ger dem tillbaka den helighet de har från sitt arv.

10. På det sättet återställs vårt sinne tillsammans med dem,

och vi erkänner att Guds frid fortfarande lyser i oss,

och från oss till allt levande som delar vårt liv.

Vi skall förlåta dem alla, och lösa hela världen från det som

vi trodde att den gjort emot oss.

För det är vi som gör världen så som vi vill ha den.

Nu väljer vi att den skall vara oskyldig,

utan synd och öppen för frälsning.

Och vi lägger vår frälsande välsignelse över den när vi säger:

Guds frid lyser i mig nu.

Låt alla ting lysa över mig i denna frid,

och låt mig välsigna dem med ljuset i mig.

Lämna ett svar