Dagens EKIMlektion 19 april

LEKTION 109

Jag vilar i Gud.

1. Vi ber om vila i dag, och om en tystnad som är opåverkad av

världens skenbilder. Vi ber om frid och stillhet mitt i allt det

kaos som fötts ur oförenliga drömmar. Vi ber om trygghet och

om lycka, även om vi tycks se på fara och sorg. Och vi har den

tanke som kommer att svara på vår bön med det vi ber om.

2. “Jag vilar i Gud.“ Denna tanke kommer att skänka dig den

vila och tystnad, frid och stillhet, och den trygghet och lycka du

söker. “Jag vilar i Gud.“ Denna tanke har makten att väcka den

slumrande sanningen i dig, vars sanna seende ser bortom skenbilder

till samma sanning i allt och alla som finns. Här är slutet

på lidandet för hela världen, och för alla som någonsin har kommit

eller ännu skall komma för att dröja sig kvar en stund. Här

är den tanke i vilken Guds Son föds på nytt, för att känna igen sig

själv.

3. “Jag vilar i Gud.“ Fullständigt oberörd kommer denna tanke

att bära dig genom stormar och stridigheter, förbi förtvivlan och

smärta, förbi förlust och död, och fram till Guds visshet. Det

finns inget lidande den inte kan hela. Det finns inget problem

den inte kan lösa. Och det finns ingen skenbild som inte kommer

att förvandlas till sanning inför ögonen på dig som vilar i Gud.

4. Detta är fridens dag. Du vilar i Gud, och medan världen slits

sönder av hatets vindar förblir din vila fullständigt ostörd.

Sanningens vila är din. Skenbilder kan inte störa dig. Du ropar

till alla att de skall förena sig med dig i din vila, och de kommer

att höra dig och komma till dig eftersom du vilar i Gud. De

kommer inte att höra någon annan röst än din eftersom du gav

din röst till Gud, och nu vilar du i Honom och låter Honom tala

genom dig.

5. I Honom har du inga sorger och inga bekymmer, inga bördor,

ingen ängslan, ingen smärta, ingen rädsla för framtiden och ingenting

du ångrar från det förgångna. Du vilar i tidlösheten medan

tiden går utan att den berör dig, för din vila kan aldrig förändras

på något sätt överhuvudtaget. Du vilar i dag. Och när

du sluter ögonen, sjunk in i stillheten. Låt dessa stunder av vila

och andrum på nytt försäkra ditt sinne att alla dess desperata

fantasier endast var feberdrömmar som nu är borta. Låt det vara

stilla och acceptera med tacksamhet dess helande. Det kommer

inga fler skrämmande drömmar när du nu vilar i Gud. Ta dig tid

i dag att göra dig fri från drömmarna och gå in i friden.

6. Varje timslag som du vilar i dag fylls ett trött sinne plötsligt

med glädje, en fågel med brutna vingar börjar sjunga, en bäck

som länge varit uttorkad börjar porla igen. Världen föds på nytt

varje gång du vilar, och varje timme du kommer ihåg att du kom

för att föra in Guds frid i världen, så att den kan vila tillsammans

med dig.

7. Med varje fem minuter som du vilar i dag kommer världen

närmare sitt uppvaknande. Och den tid, när vila är det enda som

finns, kommer allt närmare alla de utmattade och trötta sinnen,

som nu är alltför kraftlösa för att ensamma vandra fram på sin

väg. Och de kommer att höra hur fågeln börjar sjunga och se hur

bäcken åter börjar porla, och med nyfött hopp och förnyad kraft

vandrar de med lätta steg på den väg som plötsligt tycks dem lätt

att gå.

8. Du vilar i Guds frid i dag, och ropar på dina bröder från din

vila för att föra dem till deras vila tillsammans med dig. I dag

kommer du att vara trogen det som har anförtrotts dig, och inte

glömma någon utan föra in dem alla i din frids gränslösa cirkel,

den heliga tillflyktsort där du vilar. Öppna templets dörrar och

låt dem komma från både när och fjärran; dina avlägsna bröder

och dina närmaste vänner; bjud dem alla att komma in här och

vila tillsammans med dig.

9. Du vilar i Guds frid i dag, tyst och utan rädsla. Varje broder

kommer för att vila, och erbjuda dig sin vila. Vi vilar tillsammans

här, för så blir vår vila fullständig, och det vi ger i dag har

vi redan fått. Tiden vaktar inte över det vi ger i dag. Vi ger till

de ofödda och till dem som gått bort, till varje Guds Tanke och

till Sinnet i vilket dessa Tankar föddes och där de vilar. Och vi

påminner dem om deras viloplats varje gång vi säger till oss

själva: “Jag vilar i Gud.“

Lämna ett svar