LEKTION 182
Jag skall vara stilla ett ögonblick och återvända hem.
1. Denna värld som du tycks leva i är inte ditt hem. Och någonstans
i ditt sinne vet du att detta är sant. Ett minne av ditt hem fortsätter
att hemsöka dig, som om det fanns en plats som kallade dig att
återvända, även om du inte känner igen rösten, och inte heller vet
vad det är som rösten påminner dig om. Ändå känner du dig fortfarande
som en främling här, från någon helt okänd plats.
Ingenting så definitivt att du med visshet skulle kunna säga att du
är landsflyktig här. Bara en envis känsla, ibland inte mer än en
svag aning, andra gånger knappt ihågkommen, aktivt avvisad
men som med säkerhet kommer att dyka upp i sinnet igen.
2. Det finns ingen som inte vet vad vi talar om. Ändå försöker en
del att döva sitt lidande i lekar som de leker för att få tiden att gå
och hålla sorgen borta. Andra förnekar att de är sorgsna, och
märker inte sina tårar överhuvudtaget. Andra åter vidhåller att
det vi talar om är en illusion som inte behöver betraktas som någonting
annat än en dröm. Men vem skulle ärligt, utan försvar
och självbedrägeri, förneka att han förstår vad vi talar om?
3. Vi talar i dag för varenda en som vandrar i denna världen, för
han är inte hemma här. Han vandrar osäkert omkring i ett ändlöst
sökande, och söker i mörkret efter det som han inte kan
finna, och förstår inte vad det är han söker. Han gör sig tusentals
hem, men inget av dem tillfredsställer hans rastlösa sinne. Han
förstår inte att han bygger förgäves. Det hem han söker kan inte
åstadkommas av honom. Det finns ingen ersättning för Himlen.
Allt han någonsin åstadkom var helvetet.
4. Du tror kanske att det är ditt barndomshem som du vill finna
igen. Din kropps barndom, och den plats som gav den skydd, är
ett minne som nu är så förvanskat att du endast har en bild av ett
förgånget som aldrig har hänt. Men det finns ett Barn i dig Som
söker Sin Faders hus och Som vet att Han är främling här. Denna
barndom är evig, med en oskuld som kommer att bestå för evigt.
Dit detta Barn skall gå, där är helig mark. Det är Hans helighet
som lyser upp Himlen, och som för till jorden den rena återspeglingen
av ljuset ovan, i vilket jorden och Himlen förenar sig som ett.
5. Det är detta Barn i dig som din Fader känner som Sin Egen
Son. Det är detta Barn Som känner Sin Fader. Han längtar efter
att återvända hem så intensivt, och så utan uppehåll, att Hans
röst ropar till dig att låta Honom vila en stund. Han ber inte om
mer än bara några få ögonblicks andrum; bara en stund när Han
kan återvända hem för att andas igen den heliga luft som fyller
Hans Faders hus. Du är också Hans hem. Han kommer att återvända.
Men ge Honom bara lite tid att vara Sig Själv i den frid
som är Hans hem, och vila i tystnad och i frid och i kärlek.
6. Detta Barn behöver ditt beskydd. Han är långt hemifrån. Han
är så liten att det tycks lätt att stänga Honom ute, Hans späda
röst så lätt att överrösta, Hans rop på hjälp nästan ohörbart bland
världens irriterande ljud och obehagligt och störande buller.
Likväl vet Han att Han fortfarande är tryggt beskyddad i dig.
Du kommer inte att svika Honom. Han kommer att återvända
hem, och du tillsammans med Honom.
7. Detta Barn är din försvarslöshet, din styrka. Han hyser tillit till
dig. Han kom eftersom Han visste att du inte skulle svika. Han
viskar oavbrutet till dig om Sitt hem. För Han vill ta med Sig dig
tillbaka, så att Han Själv kan stanna, och inte återvända dit igen
där Han inte hör hemma, och där Han lever som utstött i en
värld av främmande tankar. Hans tålamod har inga gränser.
Han kommer att vänta tills du hör Hans milda Röst i dig, som
ropar på dig att låta Honom gå i frid, tillsammans med dig, dit
där Han hör hemma och du med Honom.
8. När du är stilla ett ögonblick, när världen viker undan, när
värdelösa tankar upphör att ha något värde i ditt rastlösa sinne,
då kommer du att höra Hans Röst. Så intensivt ropar Han på dig
att du inte längre kommer att motstå Honom. I det ögonblicket
kommer Han att ta dig till Sitt hem, och du kommer att stanna
hos Honom i fullkomlig stillhet, i tystnad och i frid, bortom alla
ord, fri från rädsla och tvivel, fullständigt säker på att du är
hemma.
9. Vila ofta tillsammans med Honom i dag. För Han var villig att
bli ett litet Barn, så att du skall kunna lära dig av Honom hur
stark han är som kommer utan försvar, och endast erbjuder kärlekens
budskap till dem som tror att han är deras fiende. Han
håller Himlens makt i Sin hand, och kallar dem vänner och ger
Sin styrka till dem, så att de kan se att Han vill vara deras Vän.
Han ber att de skall beskydda Honom, för Hans hem är långt
borta och Han vill inte återvända ensam dit.
10. Kristus återföds som ett litet Barn varje gång en vandrare vill
lämna sitt hem. För han måste lära sig att det enda han vill beskydda är detta Barn Som kommer försvarslöst och Som skyddas
av försvarslöshet. Återvänd hem med Honom då och då i dag.
4Du är lika mycket främling här som Han.
11. Ta dig tid i dag att lägga åt sidan din sköld som inte är till
någon nytta, och lägg ner spjutet och svärdet som du höjde mot
en fiende som inte existerar. Kristus har kallat dig vän och broder.
Han har till och med kommit för att be om din hjälp med att
låta Honom återvända hem i dag, fullständigad och fullständigt.
Han har kommit som ett litet barn gör, som måste bönfalla sin
fader om beskydd och kärlek. Han härskar över universum, och
ändå ber Han oavbrutet att du skall återvända hem med Honom,
och inte längre göra illusioner till dina gudar.
12. Du har inte förlorat din oskuld. Det är den du längtar efter.
Den är vad ditt hjärta önskar. Den är rösten du hör, och den är
ropet som inte kan ignoreras. Det heliga Barnet stannar hos dig.
Hans hem är ditt. I dag ger Han dig Sin försvarslöshet, och du
accepterar den i utbyte mot alla de krigsleksaker som du har
gjort. Och nu ligger vägen öppen, och resans slut är äntligen i
sikte. Var stilla ett ögonblick och återvänd hem med Honom, och
lev i frid en stund.