Dagens EKIMlektion 26 februari

LEKTION 57

Låt oss i dag repetera följande tankegångar:

1. (31) Jag är inte offer för den värld jag ser.

Hur kan jag vara offer för en värld som kan göras fullständigt

ogjord om jag väljer det? Mina bojor har lossats. Jag kan göra

mig av med dem enbart genom att vilja göra det. Fängelsedörren

står öppen. Jag kan lämna genom att helt enkelt gå därifrån. Ingenting håller mig kvar i den här världen. Endast min önskan

att stanna håller mig fången. Jag vill ge upp mina vansinniga

önskningar och äntligen gå ut i solskenet.

2. (32) Jag har hitta på den värld jag ser.

Jag har hittat på det fängelse i vilket jag ser mig själv. Allt jag

behöver göra är att förstå detta och jag är fri. Jag har lurat mig

själv att tro att det är möjligt att göra Guds Son till fånge. Jag har

bittert misstagit mig på denna övertygelse som jag inte längre vill

ha. Guds Son måste för evigt vara fri. Han är som Gud skapade

honom, och inte det jag vill göra honom till. Han är där Gud vill

att han skall vara, och inte där jag tänkte hålla honom fången.

3. (33) Det finns ett annat sätt att se på världen.

Eftersom syftet med världen inte är det jag tillskrev den, måste

det finnas ett annat sätt att se på den. Jag ser allt upp och ner, och

mina tankar är motsatsen till sanningen. Jag ser världen som ett

fängelse för Guds Son. Alltså måste det vara så att världen verkligen

är en plats där han kan släppas fri. Jag vill se på världen som

den är, och se den som en plats där Guds Son finner sin frihet.

4. (34) Jag skulle kunna se frid i stället för detta.

När jag ser världen som en frihetens plats, inser jag att den återspeglar

Guds lagar i stället för de regler som jag hittade på som

den skulle åtlyda. Jag kommer att förstå att frid, inte krig, bor i

den. Och jag kommer att varsebli att frid också bor i hjärtat på

alla som delar denna plats med mig.

5. (35) Mitt sinne är del av Guds. Jag är mycket helig.

När jag delar världens frid med mina bröder börjar jag förstå att

denna frid kommer från djupt inom mig själv. Den värld jag ser

på har fått min förlåtelses ljus, och lyser förståelse tillbaka på

mig. I detta ljus börjar jag se det som mina illusioner om mig

själv har hållit dolt. Jag börjar förstå heligheten i alla levande

ting, inklusive mig själv, och deras etthet med mig.

Lämna ett svar